Mitt stora förråd inombords är fullt av tankar som flyger av och an

Försöker fokusera men det är lite svårt ibland

Vart ska man börja?

Vart ska man sluta?

Är jag på rätt spår eller helt ute och cyklar?

Jag vet ingenting just nu, jag bara är

Att vara är mitt bästa tillstånd

Skolan är snart över och jag går mot nya tider

”Nu saknas bara körkort, sen är jag vuxen på riktigt!” sa jag till min pappa

Han skrattade och sa ”du är vuxen nu!”

Han är allt bra min far

Mamma är tok pepp på att hjälpa till med min examensfest

Hon är så go och snäll

Så stolta är mina föräldrar så jag blir alldeles rörd

Vuxen på riktigt… mest på skämt sa jag så… men det känns ändå stort på nåt vis

Utbildning, jobb, lägenhet… å så körkort inom ett år har jag tänkt

Det känns stort för att för två år sedan fanns inte detta på världskartan för mig

Då fanns bara mörker

Nu ser jag plötsligt bara ljus

Jag älskar den känslan och jag älskar mitt liv!

Oslagbara hjärtan
finns dem?
Ett oslagbart hjärta
är det ett hjärta som är utan känslor?
Eller ett hjärta som kan ta in obegränsat med kärlek
älska om och om igen
trots svek och sår?
Om det är ett hjärta utan känslor
så är hjärtat tomt
Jag vill känna
och vara fylld
Men att älska utan rädsla för nya sår
det kan jag inte

Mitt hjärta är inte oslagbart
Jag kan bli sårad
Ibland tror jag mitt hjärta är av glas
Så lätt att krossa
Men viljan i mig har lyckats pussla ihop nästan alla bitar
Några har jag tappat bort
Vissa är för trasiga

Kanske är det önskvärt att ha ett krossbart hjärta
För att kunna älska och älskas
Kanske är det till och med ett krav
För ett hjärta som stänger av
som inte vill känna
i rädsla för att bli sårat
kommer heller aldrig känna kärlek
Jag vill känna
och jag vill kunna ge
Kärlek

Mitt hjärta är inte oslagbart
Och så vill jag att det skall förbli


© missdefineme.blogg.se 2010

Ska jag våga släppa in kärlek?
Eller är det när man gör något man är rädd för
som man är modig?
Jag vill vara modig
men jag är så sjukt rädd!
Vågar inte känna
kan snabbt göra så ont
men jag vill
jag vill verkligen!

Att skiljas åt
är aldrig lätt
även om det inte var bra mellan oss
så kan jag sakna vissa stunder
ibland glömmer jag det som var dåligt
då blir jag förvirrad
Men jag vet
att jag fattade rätt beslut
Jag vet för det mesta varför det blev som det blev
Jag vill inte låta det vi var
förstöra för framtida kärlek
hindra mig från att släppa in någon annan
det ska jag inte tillåta
Men ibland är det svårt
att släppa in någon
när man minns hur ont det gör
när allt tar slut
och kärleken dör
Men jag vill älska
ge någon mitt allt
jag har mycket att ge
det vet jag
om någon når mitt hjärta
kommer jag ge honom allt
Så länge jag också når hans

Kom kärlek
jag längtar
men var försiktig
träng dig inte på
men släpp mig inte heller
låt kärleken ta tid
men vänta inte för länge
Så svårt det är!
kanske man bara ska sluta tänka
sluta analysera
sluta bygga på muren som ska skydda mig mot allt ont
kanske är det värt att låta sig bli träffad av nya pilar
kanske är det värt att låta sig våga falla
kanske är det värt att riskera smärta igen
För vågar man inget, så vinner man inget
Jag vill vinna
och jag vill att någon annan ska vinna
mitt hjärta

Jag vill vara modig



© 2010 missdefineme.blogg.se

Jag såg dig idag
vet inte om du såg mig
Jag skyndade snabbt förbi
först i panik
ville inte att du skulle se mig
strax därefter fick jag lust att vända tillbaka
skrika på dig
om hur illa du gjort mig
men jag valde att skynda vidare
du stod där med några småtjejer
Jag ville inte ge dig äran att förnedra mig
inför dem
för att göra dig själv större
"mitt ex, hon e typ psykiskt sjuk (=så synd om mig)"
eller vad du nu skulle hitta på
för att imponera på dem
för att de skulle tycka synd om dig

vad gör de tillsammans med dig över huvud taget?
Du skulle kunna vara deras pappa!
Äckligt!
Va fan håller du på med?!
Vem är du egentligen?

Mitt hjärta rusade
min kropp skakade
du bara satt där och log som ingenting
som om jag var ingenting
jag betydde nog ingenting
någonsin
för dig

Det var därför du bara kunde dra
aldrig ge mig något svar
fega ur och inte ta ansvar för konsekvenserna
Du är så jävla feg!
Ska vara så stor och farlig
Jag skulle vara skyddad minsann
för alla är rädda för dig!
inte för att jag brydde mig
det visste du
att sånt inte imponerar på mig
snarare tvärt om
Du uppskattade det sa du
men kanske var det därför du drog
du hade inget att ge mig
när jag inte beundrade hur mycket respekt du hade
hur bra du var på att slåss
trodde du det?

Jag skiter fan i vilket egentligen!
jag tänker inte tycka synd om dig!
Jag är trött på att vara orolig för dig
trött på att känna ett behov att hjälpa dig
Du visste att jag hade svårt att inte hjälpa
vi pratade om det
du utnyttjade det
jag visste att jag skulle gå under
Därför lämnade jag dig
Jag ångrar inte det beslutet

Ett ämne jag inte vill beröra fast jag vet att jag borde
Hon hatar sig själv, jag känner med henne
Jag känner igen mig i hennes ångest
hennes tårar
men hon är inte jag
jag är inte hon
Så långt ner som hon är nu vet jag inte om jag varit
men nära på
jag känner igen tankemönstret
"demonerna"
som plågar det arma sinnet
jag känner igen paniken
ångesten över att inte räcka till
att inte duga för den jag är
Det handlar om att jag inte duger för mig själv

Den flickan som jag var då hade inget egenvärde
hon såg bara sin kropp
att den inte dög
den flickan finns inom mig
men jag lyckas för det mesta att gömma henne i mitt innersta rum
Den flickan har hon i sitt främsta rum
min vän med all ångest
med självhatet som förblindar
som skapar en verklighet som inte är sann
för henne är den sann
men i hennes sanning,
i hennes huvud
bor bara hon

Anorexia
vilken fruktansvärt djävulsk sjukdom
Jag önskar jag kunde trolla
trolla bort hennes vidriga självbild
prestationsångesten
som håller på att ta hennes liv
självförtroende utan självkänsla
kan bli ens död
jag är rädd att min vän ska dö
snart
långsamt
men ändå snart

Jag både hör och ser henne tyna bort
om det finns nån där uppe som bryr sig så ber jag att du ska hjälpa henne
för jag kan inte
Jag vill
men jag märker att jag är så innerligt oförmögen
För hennes verklighet kan ingen förstå
vilket är det enda hon vill
men ingen annan vill
för i hennes verklighet går hon mot en långsam död
fast hon inte ser det
"Allt blir bra när jag väger 35 kg"
Nej min vän, allt blir bra den dagen du kan acceptera dig själv för den du är
och du behöver proffesionell hjälp att komma dit
Jag finns här vid din sida
men jag kan inte fixa dig
Även om jag så innerligt önskar att jag kunde!


© Missdefineme.blogg.se 2009

Ta mig långsamt tillbaka

till jordens ende

dit ingen kan se oss

hoppa med mig över kanten

låt oss skapa en ny värld

du och jag

där ingenting är trasigt

där vi inte är rädda för kärlek

där vi inte ser några problem

då kanske jag skulle få bli din

och du min

då står ingenting i vägen

våra hjärtan kan älska fritt

© 2009 missdefineme.blogg.se

Ett kaosblandat sinne övertar min vardag så har d varit en tid nu...

What do I fear? is it the judgement of others or what's hidden in the depth of my soul?
Do I fear to be revealed? So everybody can see all that's broken in me.
The pain in my stomac says I gotta let something go
vomit what ever needs to leave my body
is it my selfhate or the fear of being exposed?
What ever it is, it's screaming from the depth of my repressed mind
it says "let me go!"
it's killing me
hurting me
haunting my dreams
I can't hide
Why now? Why not several years ago? or never!
reveal or repress, that's the question.
I can nolonger fool my self it's all forgotten
Because it's living and alive inside of me daily, nightly
Eternaly
please no!
I seek freedom
Give me peace
or kill me
What is the use of freedom if I keep locking my self in?
Locked inside myself
my fears
my pain
what's the use?

I'm tired of running
so I guess all I can do is stop
Give me water
Give me rest
I'll let go...I promise...I'll let go
in time...

Jag är trött i själen
känner mig kvävd
varför ska det vara så svårt
att leva som jag vill?
sluta lyssna
sluta anpassa mig

Det gör så ont i hjärtat
varför misstror ni mig?
vad gör jag för fel?
Jag spelar efter er pipa ständigt
för att jag orkar inte bråka
Men när jag för en gång skull gör nåt för min skull
Då brakar helvetet lös å allt blir ett jävla drama!

Låt mig leva mitt liv
om jag slutar vara beroende av er
så slutar ni hålla fast mig
kanske jag kan bli fri då
kanske vi kan sluta bråka
kanske ni kan förstå mig
kanske vi kan börja kommunicera

Våra komunikationsproblem genom åren
gör att vi fortfarande stampar på samma plats
spelar på samma gamla knisslande fiol
slår på samma trötta trumma
När ska det sluta?
Vart ska vi mötas?
Jag försöker mötas
gör ni?

Älskar er så mycket
hoppas vi ska hitta en lösning
men jag orkar inte prata nu
känner mig så sårad å förnedrad
vi hörs när saker och ting lugnat sig
jag orkar inte detta mer
måste bli ett slut på detta
nu


© 2008 missdefineme.blogg.se

Låt mig stanna här
Andas den rena,
oskuldsfulla
varma luften
Jag mår bra här
svävande
ovetande
men ändå rofylld
extatisk
upprymd
säker
på dig
på mig

Jag vill stanna här
jag sparar denna stund
den kan försvinna så snabbt
i ett enda andetag kan allt vara förgäves
så jag sparar denna stund
kommer alltid minnas
hur du fick mig att tappa andan
hur jag, om så bara för en stund,
kände mig tyngdlös
älskad
skydddad
odödlig
hel

Tack för att jag får andas, 
tack för att du får mig att le
stanna nu
jag hoppas du gör det
försvinn inte
men om du gör det så är jag ändå tacksam
för hur du satte mig på rosa moln
när allt jag såg var dimma


© 2008 missdefineme.blogg.se

Mitt hjärta slår igen.
Känner en liten fjäril blygt flyga runt i min mage
Känns bra att den flyger där
Även om den inte tänker stanna
det vet jag inte
hoppas inte mer
orkar inte
men jag njuter av denna stund
det är jag och fjärillen i min mage mot världen

Ska mitt hjärta våga släppa in dig
det vet jag inte
det får tiden avgöra
Men du får mig att le
det är jag tacksam för
Saknar att le
Att skratta från djupet av mitt hjärta
utan att det är nära att jag istället brister igråt
Känslorna är så nära varandra
skratt och gråt
glädje och sorg
Det är konstigt att man en stunden kan känna lycka
sen nästa hat och självförakt
Men jag njuter nu av min lilla fjäril
Tänker somna ikväll och bara tänka på dig
som väckt min fjäril, som jag trodde va död

Hon dansar lycklig men blygt där inne
hon längtar efter att få brädda vingarna och flyga vart hon än känner för
hon hoppas, men jag håller henne tillbaka lite
för hennes egen skull, för att hon inte ska bli besviken igen
för att hon inte ska dö
tog långtid innan hon lärde sig andas igen
måste skydda henne denna gång
men jag njuter av att känna henne dansa där inne
i min själ och mitt hjärta.

Vila min själ
dröm inte ont mitt sinne
slå mitt hjärta
brinn min själ
men såra mig inte
slå mitt hjärta
vila min själ

© 2008 missdefineme.blogg.se

Jag snurrar och snurrar, känner mig yr
Jag längtar och våndas tills jag tillslut spyr
Jag ger och ger, du tar, så lätt va d att manipulera mig
Men jag är trött nu, vill sova, länge
Inte bry mig mera, inte sträcka ut min hand för att hjälpa
Du ser ner på mig, det vet jag
Du tycker jag är svag och liten och att jag är fulare än du
Men det är okej, för jag lämnar dig nu
Jag skall inte behöva våndas
Du ska dö, för mig. Jag tänka på dig som att du är borta
Min själ är så trött och sliten
Min själ orkar inte ge mer
Orkar inte höra ett jävla ord till
Orkar inte tycka synd om dig
å få dåligt samvete för att jag inte orkar finnas där längre för dig
Jag gör här med slut med mitt gamla jag
För jag hatar hennes feghet och svagheter
Jag ska vara den Josefine som jag vill vara
Inte vara den Josefine som ställer upp i vått och torrt
som aldrig kan säga nej till en hand som sträcks ut å säger hjälp mig
Fattar inte hur jag ska kunna ändra på mig
Men jag måste, för min skull
Vill hjälpa men jag måste lära mig min gräns, för i det här djupet av ångest orkar jag inte simma i längre.



© 2008 missdefineme.blogg.se

Ett kaosblandat sinne övertar min vardag, så har d varit en tid nu...Musik är mitt sett att överleva. Det behövs.Kan inte leva utan den. Jag andas den. Livet har skapat min form,en del trasig, en del förstörd, en del full av kärlek och passion. Genom musiken får jag ut min frustration och passion, den växer där, den lever där. Musik ÄR jag. Att får skapa och forma någonting vackert, som berör och kanske kan hjälpa andra som musiken hjälpt mig i mitt mörkaste, mörkaste. Det är min mening med livet. Utan musik är jag tom.

Jag vill dansa och sjunga från djupet av mitt hjärta, så jag kan leva och vara den jag vill vara. Den jag alltid varit men som blivit dåld av alla sår som skapats av hårda slag genom livets hårda dans, som är långt ifrån på rosor. Taggar och snår, ibland lustfylld och underbar. Jag längtar till den dag jag kan ge av allt inom mig utan att känna mig tömd, jag längtar till den dag jag kan andras utan ångestens motstånd, jag längtar till den dag jag kan dans utan att skämmas för min kropp och dess rörelser. Den dagen då jag kan älska mig själv som jag är, sluta jämföra mig med andra, gå min egen väg utan att vara rädd för att snubbla. Den dagen är jag fri. Den dagen kommer, den dagen då lever jag.




© 2008 missdefineme.blogg.se