slowmo'
Hello. Jag har varit seg på att skriva det senaste, I know. Kommer uppdatera snarast. Jul osv. va en fin jul, lugn. Bara jag, bror och päronen. Emelie, söstra mi, va i Norge och firade med min svåger å hans familj. Va lite tråkigt att inte ha barnen med på jul, det blir ju liksom lite roligare då, men idag ska vi ha en liten mini-jul med dem. Ska snart äta julmat igen å dela ut julklappar. =) Så mysigt att ha syskonbarnen här. Lucas är 7 år nu och Julia 4. Det är high life ska jag säga! Sköj!
Kommer fira nyår med dem troligtvis. Hade tänkte att gå på Club Soulreals fest på tyrål - Urban New years party - men jag e fattig så det får bli familjen och det är inte så tokigt det heller. Kanske drar ut på kvällen, får se om det är nån av mina vänner som inte ska till Tyrål... a ja. Nu ska vi äta. Hoppas ni får ett fint nyår!!
Gott nytt år!!
peace out!
Jossan
Kommer fira nyår med dem troligtvis. Hade tänkte att gå på Club Soulreals fest på tyrål - Urban New years party - men jag e fattig så det får bli familjen och det är inte så tokigt det heller. Kanske drar ut på kvällen, får se om det är nån av mina vänner som inte ska till Tyrål... a ja. Nu ska vi äta. Hoppas ni får ett fint nyår!!
Gott nytt år!!
peace out!
Jossan
What up?
Jag har varit seg på att skriva det senaste så jag tänkte att jag kör en snabb genomgång av vad I've been up to:
Jag har varit barnvakt i 1 vecka åt världens sötaste lilla kille, 1,5 år. Här är vi i parken och leker...han e så söt!
Den 6 December var jag på Tomtegala med jobbet. Va riktigt kul, massa artister som uppträdde och härlig gemenskap. Kom fram till att jag gillar Amy Diamon, hon är ju sanslöst bra! Hon var bäst på scen av alla som uppträdde! Hon älskar de hon gör och har en grym energi och sjunger så rent! De andra tänker mest på hur sexiga de är kändes det som. Inte alls samma passion! Lite bilder:
Oliva, så fin!
Maaat! Efterrätt!!
Thereses öga, va så snyggt så jag va tvungen å fota!
Uppträdande:
Amy!
Alcazar! Disco fever!
Roger Pontare, som tomte, sjunger O helga natt, helt okej.
Sen dog mina batterier..fan..men aa de va en hel del artister till. men men. Det va en skit kul kväll!
Nu är det bara att mysa! Jul imorgon och jag ska alldeles strax hem till mamma å pappa och julpyssla och klä granen.
Så god jul på er alla! Hoppas ni får det mys!
puss å kram
Jossan
Jag har varit barnvakt i 1 vecka åt världens sötaste lilla kille, 1,5 år. Här är vi i parken och leker...han e så söt!
Den 6 December var jag på Tomtegala med jobbet. Va riktigt kul, massa artister som uppträdde och härlig gemenskap. Kom fram till att jag gillar Amy Diamon, hon är ju sanslöst bra! Hon var bäst på scen av alla som uppträdde! Hon älskar de hon gör och har en grym energi och sjunger så rent! De andra tänker mest på hur sexiga de är kändes det som. Inte alls samma passion! Lite bilder:
Oliva, så fin!
Maaat! Efterrätt!!
Thereses öga, va så snyggt så jag va tvungen å fota!
Uppträdande:
Amy!
Alcazar! Disco fever!
Roger Pontare, som tomte, sjunger O helga natt, helt okej.
Sen dog mina batterier..fan..men aa de va en hel del artister till. men men. Det va en skit kul kväll!
Nu är det bara att mysa! Jul imorgon och jag ska alldeles strax hem till mamma å pappa och julpyssla och klä granen.
Så god jul på er alla! Hoppas ni får det mys!
puss å kram
Jossan
KEVIN!
Grattis Kevin!
En klar vinnare! Jag började grina, han var verkligen värd att vinna!
En klar vinnare! Jag började grina, han var verkligen värd att vinna!
Poweryoga
Idag har jag äntligen kommit iväg och tränat, hel ärligt mycket stolt över mig själv. Med tanke på hur det varit för mig den senaste tiden så tycker jag att jag måste få känna mig lite nöjd! Om inte annat så var det jävlit skönt!
Körde lite intrevallträning på löpbandet i 40 minuter sen var det dags för Poweryoga. Det va nåt nytt, helt klart! Kände igen vissar rörelser från Anna-Karin Rapp's modern & nutidadans på Danscenter, trodde helt ärligt inte att det skulle va så jobbigt. Min tanke om yoga var att man lär sig att andas så kroppen slappnar av osv, men fan va svårt det va att andas avslappnande när man står i vissa "krigar"-postioner! Damn, förlåt poweryoga jag underskattade dig helt klart! Svettades som en tok! Nu var det ju ett tag sen jag å gymmet såg varann...men aa, det va bra för mig iallafall, jävlit skönt! Kände mig faktiskt lite rofylld efteråt, även om det va svårt att "lämna tankarna utanför yogamattan..din yogamatta..ingen annans..ingen prestation...ingen tävling". Efter ett par gånger kanske det blir lättare..antar att jag kommer lära mig att både andas rätt å lämna tankarna utanför yogamattan.
nu ska jag sova!
Godnatt min skatt
Körde lite intrevallträning på löpbandet i 40 minuter sen var det dags för Poweryoga. Det va nåt nytt, helt klart! Kände igen vissar rörelser från Anna-Karin Rapp's modern & nutidadans på Danscenter, trodde helt ärligt inte att det skulle va så jobbigt. Min tanke om yoga var att man lär sig att andas så kroppen slappnar av osv, men fan va svårt det va att andas avslappnande när man står i vissa "krigar"-postioner! Damn, förlåt poweryoga jag underskattade dig helt klart! Svettades som en tok! Nu var det ju ett tag sen jag å gymmet såg varann...men aa, det va bra för mig iallafall, jävlit skönt! Kände mig faktiskt lite rofylld efteråt, även om det va svårt att "lämna tankarna utanför yogamattan..din yogamatta..ingen annans..ingen prestation...ingen tävling". Efter ett par gånger kanske det blir lättare..antar att jag kommer lära mig att både andas rätt å lämna tankarna utanför yogamattan.
nu ska jag sova!
Godnatt min skatt
Genusdebatt på Kunskapskanalen 8/12-08
Nån som såg Genusdebatten på kunskapskanalen idag?
Tyckte den va jävligt intressant! Först visades en filmad genusdebatt om "Women's Liberation" från 1971 som ägde rum i Statshuset i NY. Extremt laddat kan jag säga! Mycket intressant! Efteråt skedde en kort debatt med förre JÄMO Claes Borgström som moderartor och Gudrun Schyman, Athena Farrokhzad, Anna Wahl och Kajsa Borgnäs i panelen.
Strax efter att debatten inletts, vill en äldre man ta till orda i "publiken", han ställer sig upp och presenterar sig som "här är en anti-feminist!" och talar om hur män betalar allt för kvinnorna, att det egentligen är männen som är förtryckta och att världen är ett "jävla horhus!". Han får mycket mothugg från resterande publiken, moderatorn försöker avbryta honom och det slutar med att han inte får tala till punkt. Inte långt efter det reser sig mannen och går och skriker än en gång "världen är ett jävla horhus, det e vad d e!!"
Debatten leds vidare och panelen diskuterar om hur dagens feminism ser ut, vad kämpar man för idag? Står vi fortfarande på samma plats som för 100 år sedan? "Finns det egentligen någon feministisk vision?", undrar en kvinna i publiken.
Ja, hur är det egenltigen? Har det hänt något? "Behöver vi egentligen feminismen fortfarande?" har jag fått höra ibland när folk fått veta att jag är likhets feminist.
Anna Wahl menar att det idag har skapats en "Normalisering av feminismen" och i dagens samhälle har saker och ting blivit en självklarhet som feminister kämpade för för 100 år sedan. Vi har glömt att det är på grund av feminismen vi har dessa självklarheter.
Gudrun Skyman menar att, ja, vi har kommit framåt när det gäller en del saker men "själva grundstrukturen är densamma!". Det har hänt saker i våra huvuden men i praktiken är det fortfarande samma sak. Kvinnor är inte "människor" än menar hon, och får medhåll av resterande panel.
Är det genom att avskaffa kapitalismen som vi får ett jämställt samhälle? Är det så vi störtar patriarkatet? Genom socialism?
Kajsa Borgnäs menar att det är endast med vänsterpolitik vi kan få jämställdhet.
Gudrun Skyman och Athena Farrokhzad menar att det inte räcker med att avskaffa kapitalismen. "Det finns rasister inom socialismen med, det har jag sätt!" säger Gudrun. Feminism handlar om att slopa diskriminering på alla områden! menar hon. Jämställdhet kan betyda så olika. Kvinnorörelsen har inte ett och samma mål idag, den är delad idag, det finns många riktningar och olika intresse, "vi har olika intressen men vi är lika intresserade av att driva dessa framåt, det är det som för oss feminister samman idag".
Ja, vad säger ni? Hur ska vi avskaffa patriarkatet? Vad står vi inför problem idag och vad bottnar det i? Är det som Gudrun säger att "Grundsturkturen är densamma"? Jag håller med Gudrun. Visst, på pappret har vi kvinnor rätt till vår egen kropp, rätt att rösta och föra vår talan, men har det nåt från kunskap, mental visshet till förändring i vårt social samspel, våra sturkturer? Vi har mycket arbeta kvar att göra! Könskriget är i full gång!
Frustration över rosa!
Jag frågade min systerdotter Julia, 4 år, vad hon önskade sig i julklapp. Hennes svar var "allt som är rosa och glittrar!". Jag blir tvungen att bita mig i läppen för att inte sucka så det hördes, fast frustrationen över hennes "princessperiod" - som det kallas - nu är här.
När lär vi oss att rosa är flickfärg och blått är pojkfärg? Redan på BB. Pojke= blå filt Flicka=rosa filt. Måste det egentligen vara så farligt, "det är ju bara en färg"? Egentligen är det inte själva nyansen eller färgen i sig, utan allt den kommit att representera som skapat ett ofantligt genusdilemma! Könsrollen skapas redan från födseln, i och med ett enda färgval! Rosa - gulligt, milt och sött (även detta är ju en socialkonstruktion i sig, vad vi skapar för referenser till färgen), vilket då blir tecknet för hur en flicka skall vara - söt, mild och "gullig". När bestämdes egentligen att rosa var en "flick-färg"? Det skulle jag vilja veta...intressant. Iallafall.
Idag när jag och mina familj hade julbak, kom ämnet "rosa-Julia" på tal. Mamma berättade att hon skulle få en leksakstvättmaskin av någon...min brors respons var "vad ska hon med den till?" och jag muttrade ironiskt "det är ju bra att hon lär sig tidigt sin framtida husliga uppgifter!". Helt otroligt! En leksaks tvättmaskin..a ja. Mamma sa att hon hade funderat på
att köpa lego till Julia "ja menar, det måste ju finnas flick-lego?!", sa hon och tittade på mig. En redan bitter Josefine säger då "ja, och då är det förståss rosa!". Överhuvudtaget undrar jag varför man delar upp tjej- och killlego? Eller "kill-lego" finns väl inte i folkmun, då heter det väl endast "lego". Vart vill jag komma? Jo, att det finns ett problem i vårt samhälle, att våra könsroller är ett problem, som skapar hinder och murar i männskors liv. "Så kan jag inte göra för jag är tjej/kille" osv. Detta är något vi lär oss redan från vi är små. Hur är en flicka/pojke? Vad leker flickor med, vad leker pojkar med? Jag lekte med lego när jag var liten, är jag mindre tjej för det, självklart inte! Eller är jag lite pojk-flickig då?
Detta följer med oss upp i livet, styr våra val och vägar vi tar. Om jag väljer att mecka med bilar, är jag mindre kvinlig då? Är jag inte en riktig kvinna? Hur är en sådan? Om jag är man och väljer att stanna hemma med mina barn, är jag inte en riktig man då? Är jag vek? Att vi ens ska behöva ställa oss dessa frågor är det som är problemet! Jag ska inte anses som mindre kvinlig ifall jag och min man beslutat att jag skall arbeta och min man vara hemma med barnen! Särartsfeminismen menar här att jag som kvinna inte lever efter min "natur" (att vara moder), att jag inte är en riktig kvinna och samtidigt hindrar min man att leva efter sin natur (att leda och försörja). Jag stör alltså den "naturliga" ordningen. Jasså? Tur att jag inte är särartsfeminist! Måste vara jobbigt att leva kvar på 1800-talet! Konstigt nog är det många som lever med det tänket - att kvinnans högsta uppgift är att vara mor. Den omvårdande och underordnade.
Om man tittar på Brleksaker.se och söker på leksaker för "flickor, 3-4 år" (någon som tänker på uppdelningen redan här, innan vi ens börjat söka leksaker?) - välkommen till "lek, ta hand om och bli fin"-sidorna. Här hittar vi bäbisdockor, "ta hand om din hund"-lego i färgskalan rosa, Fashion girl-smikhuvud, Disney Princess bokmärken, Bratzdockor och rosa ryggsäckar. Söker vi pojkar 3-4 år hittar vi däremot Gatusoparmaskin, dataspel med drakar och "eye toy hero", India Jones-lego och Cars klistermärken.
Här har vi två könsroller som genomsyrar dessa leksaker. Leksaksuppdelningen talar om vad flickor tycker om och vad pojkar tycker om. Flickor vill "ta hand om" och vill att det ska "se fint ut" - sminka och klistra med glitter bokmärken. Pojkar vill fixa och bygga, leka hjältespel, köra maskiner och bilar.
Föds vi med dessa viljor eller skapas de av det sammanhang vi växer upp i? För mig råder det ingen tvekan om att vi påverkas redan från och med att vi är bäbisar.
Om vi jämför med hur lätt vi påverkas av reklam som vuxna, hur det som vi för ett halvår sedan tyckte va skitful plötsligt kan bli snyggt för att det är "inne" ett halvår senare. Som pilotglasögon, tajts...aa you name it. Då är det väl ändå inte så svår att se att våra barn påverkas av det som läggs framför dem? Det vi vuxna och reklamvärlden omkring dem säger är flickigt och pojkigt, det anser de snart själv är detsamma. Jag har själv med mig mitt arv. Varför tror ni jag blir så frustrerad över rosa? Jo för att jag själv har det inpräntat sen jag var liten att det är en tjej-färg, även om jag i min värderingar och åsikter tycker att det inte är så. Och som sagt, det handlar om så mycket mer än färgen! Hela synen på hur en tjej och hur en kille "skall" vara är ju rent av absurd! Jag skulle kunna go on om det hur länge som helst...och det kommer mera någon annan gång. Men jag vill säga att i mitt drömland finns inget som heter "genusöverskridning" eller "pojkflicka/flickpojke", för där får du tycka om att leka med glitter om du är pojk och starwars om du är flicka utan att bli förminskad, retad eller utstött! Varför är vi så beroende av att placera människor i fack? Är det för att vi själva är rädda för att vi inte ska veta hur vi skall bete oss ifall vi möter en människa vi inte kan läsa av? Kanska är vi alla skitskraja egentligen, kanske är det därför.
fortsättning följer...
När lär vi oss att rosa är flickfärg och blått är pojkfärg? Redan på BB. Pojke= blå filt Flicka=rosa filt. Måste det egentligen vara så farligt, "det är ju bara en färg"? Egentligen är det inte själva nyansen eller färgen i sig, utan allt den kommit att representera som skapat ett ofantligt genusdilemma! Könsrollen skapas redan från födseln, i och med ett enda färgval! Rosa - gulligt, milt och sött (även detta är ju en socialkonstruktion i sig, vad vi skapar för referenser till färgen), vilket då blir tecknet för hur en flicka skall vara - söt, mild och "gullig". När bestämdes egentligen att rosa var en "flick-färg"? Det skulle jag vilja veta...intressant. Iallafall.
Idag när jag och mina familj hade julbak, kom ämnet "rosa-Julia" på tal. Mamma berättade att hon skulle få en leksakstvättmaskin av någon...min brors respons var "vad ska hon med den till?" och jag muttrade ironiskt "det är ju bra att hon lär sig tidigt sin framtida husliga uppgifter!". Helt otroligt! En leksaks tvättmaskin..a ja. Mamma sa att hon hade funderat på
att köpa lego till Julia "ja menar, det måste ju finnas flick-lego?!", sa hon och tittade på mig. En redan bitter Josefine säger då "ja, och då är det förståss rosa!". Överhuvudtaget undrar jag varför man delar upp tjej- och killlego? Eller "kill-lego" finns väl inte i folkmun, då heter det väl endast "lego". Vart vill jag komma? Jo, att det finns ett problem i vårt samhälle, att våra könsroller är ett problem, som skapar hinder och murar i männskors liv. "Så kan jag inte göra för jag är tjej/kille" osv. Detta är något vi lär oss redan från vi är små. Hur är en flicka/pojke? Vad leker flickor med, vad leker pojkar med? Jag lekte med lego när jag var liten, är jag mindre tjej för det, självklart inte! Eller är jag lite pojk-flickig då? Detta följer med oss upp i livet, styr våra val och vägar vi tar. Om jag väljer att mecka med bilar, är jag mindre kvinlig då? Är jag inte en riktig kvinna? Hur är en sådan? Om jag är man och väljer att stanna hemma med mina barn, är jag inte en riktig man då? Är jag vek? Att vi ens ska behöva ställa oss dessa frågor är det som är problemet! Jag ska inte anses som mindre kvinlig ifall jag och min man beslutat att jag skall arbeta och min man vara hemma med barnen! Särartsfeminismen menar här att jag som kvinna inte lever efter min "natur" (att vara moder), att jag inte är en riktig kvinna och samtidigt hindrar min man att leva efter sin natur (att leda och försörja). Jag stör alltså den "naturliga" ordningen. Jasså? Tur att jag inte är särartsfeminist! Måste vara jobbigt att leva kvar på 1800-talet! Konstigt nog är det många som lever med det tänket - att kvinnans högsta uppgift är att vara mor. Den omvårdande och underordnade.
Om man tittar på Brleksaker.se och söker på leksaker för "flickor, 3-4 år" (någon som tänker på uppdelningen redan här, innan vi ens börjat söka leksaker?) - välkommen till "lek, ta hand om och bli fin"-sidorna. Här hittar vi bäbisdockor, "ta hand om din hund"-lego i färgskalan rosa, Fashion girl-smikhuvud, Disney Princess bokmärken, Bratzdockor och rosa ryggsäckar. Söker vi pojkar 3-4 år hittar vi däremot Gatusoparmaskin, dataspel med drakar och "eye toy hero", India Jones-lego och Cars klistermärken.
Här har vi två könsroller som genomsyrar dessa leksaker. Leksaksuppdelningen talar om vad flickor tycker om och vad pojkar tycker om. Flickor vill "ta hand om" och vill att det ska "se fint ut" - sminka och klistra med glitter bokmärken. Pojkar vill fixa och bygga, leka hjältespel, köra maskiner och bilar.
Föds vi med dessa viljor eller skapas de av det sammanhang vi växer upp i? För mig råder det ingen tvekan om att vi påverkas redan från och med att vi är bäbisar.
Om vi jämför med hur lätt vi påverkas av reklam som vuxna, hur det som vi för ett halvår sedan tyckte va skitful plötsligt kan bli snyggt för att det är "inne" ett halvår senare. Som pilotglasögon, tajts...aa you name it. Då är det väl ändå inte så svår att se att våra barn påverkas av det som läggs framför dem? Det vi vuxna och reklamvärlden omkring dem säger är flickigt och pojkigt, det anser de snart själv är detsamma. Jag har själv med mig mitt arv. Varför tror ni jag blir så frustrerad över rosa? Jo för att jag själv har det inpräntat sen jag var liten att det är en tjej-färg, även om jag i min värderingar och åsikter tycker att det inte är så. Och som sagt, det handlar om så mycket mer än färgen! Hela synen på hur en tjej och hur en kille "skall" vara är ju rent av absurd! Jag skulle kunna go on om det hur länge som helst...och det kommer mera någon annan gång. Men jag vill säga att i mitt drömland finns inget som heter "genusöverskridning" eller "pojkflicka/flickpojke", för där får du tycka om att leka med glitter om du är pojk och starwars om du är flicka utan att bli förminskad, retad eller utstött! Varför är vi så beroende av att placera människor i fack? Är det för att vi själva är rädda för att vi inte ska veta hur vi skall bete oss ifall vi möter en människa vi inte kan läsa av? Kanska är vi alla skitskraja egentligen, kanske är det därför.
fortsättning följer...
Bra kvinnor i mitt liv!
Fan, va gött! En härlig eftermiddag med min fina vän Anki! Tack, det var skönt att komma ut. En härligt promenad och mysig fika och massa gött babbel om det motsatta könet haha! Ja du baby, tomorrow! ;) Håll i hatten :p haha, love you! Så skönt att hänga, va så länge sen!! Vi får hänga snart igen!
Håller på och läser 2 böcker just nu, som jag finner mer och mer är en grymt bra kombination. Läser "Under det rosa täcket" av Nina Björk och "Det tänkande hjärtat: Boken om Alva Myrdal" av Yvonne Hirdman.
I "Under det rosa täcket" synliggör Nina Björk våra otroligt invanda och inmatade könsroller på ett gripande sätt. Jag finner mig själv sitta och nicka, svära, skratta åt ironin och bli än mer frustrerad över att Särartsfeminismen präglar vårt land så starkt! Det moderliga som upphöjs som det "ultimata kvinliga", att vara den ömma, uppassande, underordande, tysta och osjälvständiga kvinnan, som är i behov av en "äkta man" som skall göra henne hel och till en "fulländad kvinna" (moder). Att kroppen är det som ska formas och pyntas för att bli en "riktig kvinna" i omgivningens ögon.
India.Arie - en musiker jag beundrar mycket - sjunger i en av sina låtar "a woman aint what she wears but what she knows", men detta är något som är så otroligt svårt att applicera i vårt utseendefixerade samhälle! Att vara kvinna i vår rollbesatta värld innebär att underordna sig detta, och jag hatar det! För om jag kliver fram med stora steg, tar min plats och klär mig som jag behagar (utan att behaga cosmopolitans kvinnoideal), så sneglar man oroligt på mig och undrar vem i mitt liv som "stulit min kvinlighet", att "hon är förmodligen en såndär pojkflicka...beter sig manligt".
Vad är då manligt? Vad är kvinnligt? - En social konstruktion. Denna sociala kontruktion är inget nytt, den har va fötts in i, generation efter generaton. Vissa murar har fallit medan andra byggts upp. Idag höjer inte någon på ögonbrynen ifall en kvinna söker kunskap och vill studera, vilket för 100 år sedan ansågs som en manlig självklarhet. Mannen ansågs vara den intellektuella och kvinnan den osjälvständiga och okunniga. Därav blev kvinnan beroende av mannen och hans kunskap, underordnade sig den och hans högre veto, ansågs sig vara underodnad och okunnig. Detta angås även attraktivt, att kvinnan var ömm, tyst, kysk, passiv och beroende (av mannen), var något som även gjorde en man till en man, då han är hennes motsats - den intellektuelle, oberoende (av kvinnan), talför och aktiv. Här har vi två tydliga könsroller - en underordnad och en överodnad.
I Yvonne Hirdmans bok om Alva Myrdal finner vi dessa uppdelade könsroller på ett tydligt och enligt mig sorligt sätt. Den unga Alva från Eskilstuna som kämpar mot sin inrotade kristna religiositet med alla dess självförnekelse, som längtar efter kunskap och bönar och ber sin far om att få ta studenten. Hennes far ger motvilligt tillslut med sig. Alva blir en av de ytterst få flickor som mot betalning får studera (för pojkarna var det gratis). När Alva sommaren 1918 möter Gunnar, den unge studenten från stockholm, händer mycket i de bådas liv. De blir blixtförälskade och en lång brevväxling startar som pågår intensivt under ett år. Här snavar de och travar mellan sina invanda könsroller. Mycket intressant läsning måste jag säga! Hur Gunnar gör allt för att försöka förstå sin käresta Alva, som han från början trodde var en enkel och lättgenomskådlig flicka, men som visar sig vara en mycket intelligent ung kvinna, som skriver med ett språk som kan liknas med nästan gammalbiblisk skrift, och Gunnar blir ofta frustrerad över hennes krångliga formuleringar och ber henne skiva enklare. Gunnar har ett mer befallande språk. "kom hit!" "Be din far om att får studera i stockholm!". De är ett ofantligt "genusdrama" som pågår i denna brevväxling. Läs den så får du veta mer!
Håller på och läser 2 böcker just nu, som jag finner mer och mer är en grymt bra kombination. Läser "Under det rosa täcket" av Nina Björk och "Det tänkande hjärtat: Boken om Alva Myrdal" av Yvonne Hirdman.
I "Under det rosa täcket" synliggör Nina Björk våra otroligt invanda och inmatade könsroller på ett gripande sätt. Jag finner mig själv sitta och nicka, svära, skratta åt ironin och bli än mer frustrerad över att Särartsfeminismen präglar vårt land så starkt! Det moderliga som upphöjs som det "ultimata kvinliga", att vara den ömma, uppassande, underordande, tysta och osjälvständiga kvinnan, som är i behov av en "äkta man" som skall göra henne hel och till en "fulländad kvinna" (moder). Att kroppen är det som ska formas och pyntas för att bli en "riktig kvinna" i omgivningens ögon. India.Arie - en musiker jag beundrar mycket - sjunger i en av sina låtar "a woman aint what she wears but what she knows", men detta är något som är så otroligt svårt att applicera i vårt utseendefixerade samhälle! Att vara kvinna i vår rollbesatta värld innebär att underordna sig detta, och jag hatar det! För om jag kliver fram med stora steg, tar min plats och klär mig som jag behagar (utan att behaga cosmopolitans kvinnoideal), så sneglar man oroligt på mig och undrar vem i mitt liv som "stulit min kvinlighet", att "hon är förmodligen en såndär pojkflicka...beter sig manligt".
Vad är då manligt? Vad är kvinnligt? - En social konstruktion. Denna sociala kontruktion är inget nytt, den har va fötts in i, generation efter generaton. Vissa murar har fallit medan andra byggts upp. Idag höjer inte någon på ögonbrynen ifall en kvinna söker kunskap och vill studera, vilket för 100 år sedan ansågs som en manlig självklarhet. Mannen ansågs vara den intellektuella och kvinnan den osjälvständiga och okunniga. Därav blev kvinnan beroende av mannen och hans kunskap, underordnade sig den och hans högre veto, ansågs sig vara underodnad och okunnig. Detta angås även attraktivt, att kvinnan var ömm, tyst, kysk, passiv och beroende (av mannen), var något som även gjorde en man till en man, då han är hennes motsats - den intellektuelle, oberoende (av kvinnan), talför och aktiv. Här har vi två tydliga könsroller - en underordnad och en överodnad.
I Yvonne Hirdmans bok om Alva Myrdal finner vi dessa uppdelade könsroller på ett tydligt och enligt mig sorligt sätt. Den unga Alva från Eskilstuna som kämpar mot sin inrotade kristna religiositet med alla dess självförnekelse, som längtar efter kunskap och bönar och ber sin far om att få ta studenten. Hennes far ger motvilligt tillslut med sig. Alva blir en av de ytterst få flickor som mot betalning får studera (för pojkarna var det gratis). När Alva sommaren 1918 möter Gunnar, den unge studenten från stockholm, händer mycket i de bådas liv. De blir blixtförälskade och en lång brevväxling startar som pågår intensivt under ett år. Här snavar de och travar mellan sina invanda könsroller. Mycket intressant läsning måste jag säga! Hur Gunnar gör allt för att försöka förstå sin käresta Alva, som han från början trodde var en enkel och lättgenomskådlig flicka, men som visar sig vara en mycket intelligent ung kvinna, som skriver med ett språk som kan liknas med nästan gammalbiblisk skrift, och Gunnar blir ofta frustrerad över hennes krångliga formuleringar och ber henne skiva enklare. Gunnar har ett mer befallande språk. "kom hit!" "Be din far om att får studera i stockholm!". De är ett ofantligt "genusdrama" som pågår i denna brevväxling. Läs den så får du veta mer! fear
What do I fear? is it the judgement of others or what's hidden in the depth of my soul?
Do I fear to be revealed? So everybody can see all that's broken in me.
The pain in my stomac says I gotta let something go
vomit what ever needs to leave my body
is it my selfhate or the fear of being exposed?
What ever it is, it's screaming from the depth of my repressed mind
it says "let me go!"
it's killing me
hurting me
haunting my dreams
I can't hide
Why now? Why not several years ago? or never!
reveal or repress, that's the question.
I can nolonger fool my self it's all forgotten
Because it's living and alive inside of me daily, nightly
Eternaly
please no!
I seek freedom
Give me peace
or kill me
What is the use of freedom if I keep locking my self in?
Locked inside myself
my fears
my pain
what's the use?
I'm tired of running
so I guess all I can do is stop
Give me water
Give me rest
I'll let go...I promise...I'll let go
in time...
Do I fear to be revealed? So everybody can see all that's broken in me.
The pain in my stomac says I gotta let something go
vomit what ever needs to leave my body
is it my selfhate or the fear of being exposed?
What ever it is, it's screaming from the depth of my repressed mind
it says "let me go!"
it's killing me
hurting me
haunting my dreams
I can't hide
Why now? Why not several years ago? or never!
reveal or repress, that's the question.
I can nolonger fool my self it's all forgotten
Because it's living and alive inside of me daily, nightly
Eternaly
please no!
I seek freedom
Give me peace
or kill me
What is the use of freedom if I keep locking my self in?
Locked inside myself
my fears
my pain
what's the use?
I'm tired of running
so I guess all I can do is stop
Give me water
Give me rest
I'll let go...I promise...I'll let go
in time...
