Tilltrasslad men hoppfull
ibland ångerfull
sorgestund fyller min blund
Men det lyser nånstans i min tunnel
trots alla mörka stunder
min illska, mitt självhat
min förkastelse och förnekelse,
så vet jag att det finns något underbart
en start
på någonting vackert
som jag ännu inte har sett
Trots att så jävla mycket har gått käpp rätt
åt helvete snett
och jag har förlorat mig själv så många gånger
skrivit så jävla många bittra sånger
som denna
så vill jag ändå känna
att jag är påväg någonstans
att jag är glad att jag finns och inte fanns
Jag har ju bara en chans
och mitt liv vill jag äga
men hur går man till väga?
"Gör om, gör rätt" är inte alltid så lätt
När man blivit så jävla bränd på vägen

Vem kan älska ett äppelskrutt?
Naket, förstört, genomskådat och äckligt
Vem kan trösta knyttet, om ingen honom ser?
För att han gömmer sig å ber "låt ingen såra mig mer"
"Släng mig" säger skruttet, ta inte på mig, jag är äcklig
hon minns inte att hon bär på frön, som inte syntes förens hon blev bräcklig
I dessa frön bor styrka nog att få träd att gro
fast det ser hon inte, för hon har tappat sin tro
Det är tungt att bära på så mycket kärlek
Att inte våga ge den för att det gör för ont
Det kan göra ont, det har gjort ont

Jag orkar inte vara ledsen mer
men jag vet inte om jag kan ge mer
om jag orkar försöka en gång till
även om jag verkligen vill
och längtar mer än någonsin
efter kärlek
helhet, glädje och frid

blid, rar, söt, snäll och fin
"så ska man vara Josefine"
även om man bara får lida pin
"du har haft otur som mött svin"
är man sexig blir man bränd av dårar
fritt fram, var så god! "jag såg faktiskt inget 'nej' i dina tårar!"

Se inte på mig med de där ögonen!
Snälla, sluta, du gör att jag vill försvinna från jorden
De ögon jag söker är de som vill mig väl
Som inte dreglar och förtär
Se på mig som om jag vore värd att älskas
som om det sista du vill mig är något ont

Då kanske jag kan öppna mitt hjärta
för jag lovar, det finns en stor plats för dig
om du lovar att älskar mig
som jag är

© 2008 missdefineme.blogg.se