Övergrepp inom psykiatrin
Vem fan har rätt att såra någon annan, att kränka och förnedra?! Tydligen maktmissbrukande, översittande jävla as, eller de får rätten att göra detta när de som har "utbildning" och jävlit bra betalda positioner i vårt samhälles överhet, inte ser eller stoppar dessa psyk- och sociopater! Det är så jävla illa när överheter och makthavare kan tysta brustna själars skrik! Exempelvis, som jag och en vän samtalade om här om dagen, när övergrepp sker inom den psykiatriska vården och ingen lyssnar på den inlagda för denne är ju "ändå psykiskt instabil så denne har nog inbillat sig allt, fantiserar nog bara eller har hallucinationer". Min vän berättade om hur en av hennes vänner blivit antastad och sexuellt trakasserad av en manlig vårdare när hon låg inlagd p.g.a sin depression, och när denna stackars tjej, som dessutom är förlamad från midjan och ner, sedan berättar detta för personalen så kränks hon ännu en gång när de till svar säger "nä men han som är så trevlig och snäll, du har nog bara inbillat dig lilla gumman!" Här, ta en extra oxascand (ångestdämpande medicin) så blir det nog bättre, eller vadå?!! Så jävla sjukt! Jävla inkompetenta idioter som håller varandra om ryggen! Fan va förbannad jag blir! Och det är inte första gången detta sker, fler tjejer har blivit antastade av denne man men ingen har lyssnat på dessa redan mår dåligt p.g.a övergrepp med mera! Det finns så onda människor i denna värld så jag vill... ska inte ens börja beskriva vad jag vill göra med dessa män...de e fan inte män, dessa varelser med kuk är fan monster! Att dessa män får arbeta kvar finner jag inte ord att beskriva hur sjukt det är!
Har vi inte kommit längre än så?? Tydligen inte!! politiker och anti-feminister pratar om att feminism inte längre behövs för vårt samhälle är jämställt nu, typ "get over it, ni fick rösträtt och blev myndiga för 100 år sen, move on!" eller vadå?! skaffa lite kunskap, börja bry dig om din nästa, then we can talk!
Det tycks inte spela någon roll hur mycket än lagen säger att vi kvinnor har rätt att höras och rätt till vår kropp, för det funkar fan inte i praktiken! Vi har fan inte kommit någon stans i praktiken vill jag påstå!! Kvinnan ses fortfarande som "det andra könet" som Simone de Beauvoir skriver om i sin med samma namn. Vare sig vi viskar eller skriker hörs vi inte! Antingen blir vi kallade "lilla gumman" eller "jävla bitch"!
Nåt måste ske, det måste ske en stor jävla förändring i vårt samhälle! Jag är en jävla stolt fitta och jag tänker inte låte mig tystas ner av nån jävla gubbe som vill sätta på mig eller nån jävla kärring som inte vet hur det är att bli kränkt och förnedrad sexuellt, som är för jävla stolt, eller vad vet jag, för att lyssna på en som lider och som skriker på hjälp!! Fan jävla onda värld!! Jävla korkade människor!!
Som sagt, 100 år efter suffrageternas kamp, står vi på samma plats! Visst vi kvinnor får rösta, men hör någon våra röster? Vi får bestämma över vår egen kropp, men blir den mindre kränkt för det? Nej! Det är fortfarande samma jävla skit! Kvinnokamp och kvinnligfrigörelse förklätt i bratz dockor med silicon läppar och spackel! När ska ni vakna?!! Lagboken säger en sak och officiellt klappar politiker sig själva på axeln och kallar sig feminister, medan det inofficiellt är samma kvinnoförnedrande skit fortfarande! Fortfarande anses kvinnor som höjer sin röster och säger ifrån för hysteriska, som för 100 år sen, fast idag använder man ordet "Bitch". Jag är kvinna - punkt! Jag är så jävla glad att jag är kvinna och jag tänker inte tysta! Det räcker nu!!
Ett kaosblandat sinne
Ett kaosblandat sinne övertar min vardag, så har d varit en tid nu...Musik är mitt sett att överleva. Det behövs.Kan inte leva utan den. Jag andas den. Livet har skapat min form,en del trasig, en del förstörd, en del full av kärlek och passion. Genom musiken får jag ut min frustration och passion, den växer där, den lever där. Musik ÄR jag. Att får skapa och forma någonting vackert, som berör och kanske kan hjälpa andra som musiken hjälpt mig i mitt mörkaste, mörkaste. Det är min mening med livet. Utan musik är jag tom.
Jag vill dansa och sjunga från djupet av mitt hjärta, så jag kan leva och vara den jag vill vara. Den jag alltid varit men som blivit dåld av alla sår som skapats av hårda slag genom livets hårda dans, som är långt ifrån på rosor. Taggar och snår, ibland lustfylld och underbar. Jag längtar till den dag jag kan ge av allt inom mig utan att känna mig tömd, jag längtar till den dag jag kan andras utan ångestens motstånd, jag längtar till den dag jag kan dans utan att skämmas för min kropp och dess rörelser. Den dagen då jag kan älska mig själv som jag är, sluta jämföra mig med andra, gå min egen väg utan att vara rädd för att snubbla. Den dagen är jag fri. Den dagen kommer, den dagen då lever jag.
© 2008 missdefineme.blogg.se
Jag vill dansa och sjunga från djupet av mitt hjärta, så jag kan leva och vara den jag vill vara. Den jag alltid varit men som blivit dåld av alla sår som skapats av hårda slag genom livets hårda dans, som är långt ifrån på rosor. Taggar och snår, ibland lustfylld och underbar. Jag längtar till den dag jag kan ge av allt inom mig utan att känna mig tömd, jag längtar till den dag jag kan andras utan ångestens motstånd, jag längtar till den dag jag kan dans utan att skämmas för min kropp och dess rörelser. Den dagen då jag kan älska mig själv som jag är, sluta jämföra mig med andra, gå min egen väg utan att vara rädd för att snubbla. Den dagen är jag fri. Den dagen kommer, den dagen då lever jag.
© 2008 missdefineme.blogg.se
