Jag snurrar och snurrar, känner mig yr
Jag längtar och våndas tills jag tillslut spyr
Jag ger och ger, du tar, så lätt va d att manipulera mig
Men jag är trött nu, vill sova, länge
Inte bry mig mera, inte sträcka ut min hand för att hjälpa
Du ser ner på mig, det vet jag
Du tycker jag är svag och liten och att jag är fulare än du
Men det är okej, för jag lämnar dig nu
Jag skall inte behöva våndas
Du ska dö, för mig. Jag tänka på dig som att du är borta
Min själ är så trött och sliten
Min själ orkar inte ge mer
Orkar inte höra ett jävla ord till
Orkar inte tycka synd om dig
å få dåligt samvete för att jag inte orkar finnas där längre för dig
Jag gör här med slut med mitt gamla jag
För jag hatar hennes feghet och svagheter
Jag ska vara den Josefine som jag vill vara
Inte vara den Josefine som ställer upp i vått och torrt
som aldrig kan säga nej till en hand som sträcks ut å säger hjälp mig
Fattar inte hur jag ska kunna ändra på mig
Men jag måste, för min skull
Vill hjälpa men jag måste lära mig min gräns, för i det här djupet av ångest orkar jag inte simma i längre.



© 2008 missdefineme.blogg.se