I tisdag (yes I know jag e seg på att skriva) va jag och fikade med underbara Jenny! Hon är verkligen en genom go och skön tjej! Diggar henne stenhårt! Är så glad att du finns i mitt liv vännen! Eventhough we both might be a bit confused about who we are så måste jag säga att du har en har en personlighet som gör att många vill vara dig nära, du har en värme och en styrka omkring dig, även om du inte känner dig stark själv, så är det så, det är inte nåt du behöver leva upp till, för det är bara så du är, utan att du ens vet om det. Vi är trasiga människor, men vi är trasiga av en anledning och det har format, kankse hjälpt oss - även om man känner sig jävlit svag och vilsen ibland - att bli starka. Utan att vi vet om det...Jag känner av styrkan ibland, den som ibland skapats pågrund smärtsam erfarenhet..men den gjorde mig ändå stark på vissa plan, samtidigt som dessa erfarenheter kan få mig att känna mig svag och sårbar många gånger, som får mig att gråta från ingenstans. Det svåraste för mig är att veta när det är dags att släppa taget... framför allt, hur fan man gör det!

The struggle continuse...

peace n love
Josefine