Det e så mycket jag känner men jag kan inte riktigt placera det i ord eller sammanhang. Praktikplatsen jag befinner mig på just nu väcker så mycket i mig; kärlek till människan. ”Människan är som en 100 lapp”, sa en vis man, ”oavsett om den knycklas ihop och stampas på så är det fortfarande en 100-lapp”. Lika mycket värd oavsett tillstånd och utseende. Ekonomiska tillgångar och sociala tillgångar varken minskar eller ökar människans värde, den är fortfarande en 100 lapp. Inget kan bli mer än 100%. Utåt sett döms vi, jag kanske har ett värde av 40%, dömt efter min sociala status och min ekonomiska status, mitt utseende och området jag bor i, vilket jobb och vilken utbildning jag har, i jämförelse med till exempel stadsministern eller låt oss säga prinsessan Madelene. Det är ballare att vara kompis med henne än mig..kanske. Men låt säga att det är så, så har stadsministern och prinsessan Madelene 100% värde i jämförelse med mig, men även mellan dem ligger olika värden. Om jag däremot skulle bli kändis, släppa skivor och bli rik, så skulle jag plötsligt ha 100% värde i jämförelse med en som inte släppa skivor och är kändis, men för det är det inte säkert att jag har samma värde som stadsministern. Stadsministern i Sverige har inte heller samma värde som President Obama, Obama toppar nog alla barometrar i ytligt människovärde. Så ser vår värld ut, det är så tragiskt! Vi vill ha status och har vi inte det i oss själva, söker vi ofta det genom andra. Exempelvis genom att bli kompis med Prinsessan Madelene, lyckas få henne med på en fest, så alla ser att du är kompis med henne och får status genom det faktumet att hon va på din fest. Då vill alla plötsligt vara vän med dig, för du är ju vän med prinsessan Madelene. ”Jag är kompis med en tjej som är kompis med prinsessan Madelene”, och så snurrar det vidare i ytlighet.

Tänk om vi alla kunde tänka i 100-lapps tänket, som Billy, ålder: 50+, som varit drogfri i 4 år, blev hemlös som 9-åring och har missbrukat sen han var 10 år, blivit utsatt för otaliga kränkningar och övergrepp, som idag hjälper andra att komma ur sitt missbruk genom att jobba som motivatör inom Stadsmissionen. Om vi alla kunde se på människan som Billy gör så tror jag vi skulle få en ödmjukare värld. Jag är varken mer eller mindre värd jämfört med stadsministern, prinsessan Madelene eller Obama, jag är jämlik med dem i människovärde. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte alls attraheras av status, jag skulle förmodligen grina av upprymdhet och beundran ifall jag fick möta president Obama face to face, skulle säkert tappa orden och bli så där nervös som de man ser i TV som träffar sin största idol, men jag kan samtidigt ärligt säga att ytlighet och falskhet äcklar mig något ofantligt. Miljöer som innefattar falska leenden och ytliga fraser avstår jag helst ifrån, jag närapå flyr dem! Känner jag mig inte jämlik så har jag svårt att befinna mig i sammanhanget. Känner jag att någon ser ner på mig försöker jag först tvinga mig själv att inte känna av det, bemöta dem som vilken annan, men när min självkänsla tryter lämnar jag hellre för att umgås med de som finner mig jämlik.

Oavsett dina pengar eller icke-pengar, så är du lika mycket människa för mig, samma värde, du blir varken mer eller mindre för mig. Bara den DU är avgör. Är du ekonomiskt rik kanske dina pengar ÄR du, men när du ser att dina pengar inte spelar någon roll för mig, kanske din yta faller och pengar blir mindre viktiga, den riktiga du kanske kommer fram. Om du känner att dina icke-pengar ÄR du, hoppas jag att du snart inser att jag inte kräver något av dig, att jag inte söker status genom dig och du behöver inte lotsas eller stöta bort mig för att du inte kan ge mig något, jag är trygg i mig själv. Bara den du är, bakom dina icke-pengar eller pengar vill jag möta, bakom din sociala status eller icke-status, dit vill jag att vi ska nå. Konstra inte till det, jag hoppas jag kan hjälpa dig att släppa ångesten över att behöva bevisa något. Jag älskar människan, jag älskar dig!  Jag är människa och jag älskar mig själv, det hoppas jag du också ska göra, för den jag ÄR, när du också älskar människan och ser att varje människa är lika mycket värd.

godnatt